Matbrist

Intressant läsning, visserligen på engelska, om konsekvenserna av dålig ekonomi, mängder av importerad mat och en låg grad av självförsörjning. Basvaror (mat) är extremt dyra. Nu har man proklamerat 60 dagars undantagstillstånd. Venezuela idag, men situationen kan uppkomma i de flesta västländer idag.

Jag hoppas att vi slipper detta.

Bilder på eländet.

Vatten

I veckan som gick hittade jag ett par plastdunkar med 15 och 20 liters volym.
De var i nyskick och var försedda med en prislapp på 25:- styck.
Jag slog till utan att tänka två gånger och åkte sedan hem och fyllde dem med vatten.
Jag bar ner dem i källaren och sedan var det inte mer med det.
Två dagar senare kom det nästan inget vatten ur kranen, trycket var nära noll.
Då kändes det skönt att ha ett lager vatten tillgängligt.

Efter någon timmes väntan kom vattnet tillbaka.
Då vi har kommunalt vatten hade jag ringt och gjort en felanmälan.
Efter några timmar fick jag ett samtal från SOS alarm där de undrade om vi fått tillbaka vattnet.
Sedan sade mannen jag pratade med att man haft liknande problem i närliggande mindre samhällen dagarna innan jag ringt in mitt samtal.
Vad det berodde på visste man inte säkert, men trodde på ett överutnyttjande av vattnet i samband med att temperaturen legat högt några dagar.
Jag tar detta som ett tecken på att vi gör rätt i att vara förberedda.

Reflektioner

Vi har drabbats av en rälig förkylning i familjen, eller åtminstone merparten av oss.
Idag fick min partner pipa in på Apoteket och bunkra upp med det nödvändiga för att lindra feber, värk och hosta.
Till min glädje passade hon på att preppa några saker som var på extrapris.
Ärligt talat tog det inte lång tid för oss att komma in på ett och samma spår.
Jag kan förstå att det kan bli lite tradigt i ett förhållande om bara den ena parten vill preppa och den andra vill att allt ska vara som vanligt.
Säg den som vill offra sin walkin-closet för att husera tio dunkar färskvatten, ett dussin konserver Bullens och förpackningar av frystorkad mat fram till slutet av nästa decennium.

Livet har förstås inte stått helt stilla mellan hostattacker, nysningar och feberkoll.
Rabarber har införskaffats och det finns vin- och krusbärsbuskar sedan tidigare att plantera.
Ett objekt har betats av på önskelistan, nämligen ett metspö.
Jag beställde ett 6-meters utan att riktig veta varför, men tidigare har jag känt mig begränsad med ett kortare spö.
Nu är det bästa att berätta att tidigare innebär tjugo år sedan.
Så småningom kanske jag skaffar ett kortare spö som komplement.
Det borde fungera bättre vid vatten med mycket strandvegetation.

Reflektioner.
Övervintrade pelargoner kommer att ryka till förmån för vattendunkar.
Beslutet att aldrig köra under halv tank i fordonen, känns som ett bra beslut.
Redan nu är det en trygghet att veta att om det, till exempel,skulle dyka upp något som kräver en större investering så har vi så vi klarar oss en månad med minimalt med inköp.
Jag är inne på den andra av Lars Wilderängs böcker.
Även om jag har svårt för en del av innehållet så kan jag inte släppa böckerna, de påverkar mig ganska mycket.
Det som jag har svårast för är nog att folk är så förbaskat tröga.
Å andra sidan är det kanske precis så tröga en stor del av befolkningen är?

Till nästa gång; Ha det bra!

Litteratur

Nu har jag bestämt mig för att plöja igenom Lars Wilderängs böcker.
Jag har börjat med Stjärnklart och så långt har det varit en del som redan är bekant, medan andra delar av boken har bjudit på nyheter, åtminstone för mig.
Det ska bli intressant att se hur handlingen utvecklar sig.
För den som läser boken borde den fungera som en väckarklocka om hur känsligt dagens samhälle är för störningar.
Just detta borde inte vara någon nyhet för eventuella terrorister, det finns betydligt värre sakar man kan ställa till med än att utlösa en självmordsbomb.
Visserligen är det en fruktansvärd tragedi för de drabbade, men annan form av terrorverksamhet kan få långtgående konsekvenser för betydligt fler människor.

Nåja, det finns ju roligare saker som får fotfäste i ens stackars huvud också.
Idag blir det odlingsarbete följt av en längre tur med ryggsäck.
Jag ska träffa lite nya människor och det ska bli intressant att lyssna på vad de gläds åt och bekymrar sig över en dag som denna.

Junk

Om man börjat ifrågasätta sin tillvaro i det här samhället kan det vara en god idé att se sig omkring i sin egen lilla värld och hur man har inrättat den.
Kan det vara så att man har alldeles för mycket av livets "goda"?
Är det dags för en utrensning?
Vem vill egentligen ha en massa onödiga saker som fjättrar en med sin blotta närvaro?
Nej, bort med skiten.
För egen del har jag samlat ihop en hel del skrot som jag tänker avyttra till den lokala skrothandlaren.
Jag kör inte till den kommunala återvinningen och skänker mitt överskott till kommunchefers fallskärmar.
Nej, jag åker till någon som ger mig reda pengar för mitt skrot.
Pengar som kan återinvesteras i min verksamhet.
Ett metallåtervinningsföretag köper blandskrot, bilbatterier, koppar, aluminium, bly och mässing för att inte tala om elkabel, så kallat kabelskrot.
På bilden ser vi blandskrot, jag har ungefär 500 kilo vilket ger några kronor att omvandla till något vettigt.
Sedan är det bara att gå vidare i tillvaron och se över om det finns andra belastningar man kan göra sig av med.

Varde ljus

Det ser oansenligt ut och knappast som något värt att spara på, men skenet bedrar.
I lådorna finns 43 liter stearin från Liljeholmens fabrik i Stockholm.
Liljeholmens flyttade till Oskarshamn 1970 och den här stashen togs om hand vid flytten.
Idag är den i min ägo.
Stearin är en återvunnen råvara (animaliskt fett) till skillnad mot paraffin som tillverkas av mineralolja
eller fossil olja.
Om jag stöper 50 grams ljus räcker lagret till 860 ljus.
Ett annat räkneexempel ger vid handen att jag idag skulle få betala mellan 3800-4700 kronor om jag köpte motsvarande ljusmassa i butik.
Det här borde räcka ett bra tag.

Nu, när vi börjat preppa lite mer på allvar dyker det hela tiden upp nya saker i ämnet.
I gårdagens husorgan (blaska) kunde vi läsa en halvsida om hur dåligt förberedda gemene man är på en kris.
Som exempel tar man bland annat upp isstormen i staten Quebec 1998.
Ett mer lokalt exempel handlar om att skribenten var utan elström under tre timmar för någon månad sedan.
Det fick hen att fundera.
Jag citerar: "Sanningen är den, att vi kan stå där med våra tvättade halsar, skägg i brevlådan och rumpor bara rätt så snabbt".

Ute i världen och i Sverige rullas sen ena härvan efter den andra upp.
Medborgarnas förtroende för samhället sjunker stadigt.
Det ska bli intressant att se vad som händer inför nästa val.