Reflektioner

Vi har drabbats av en rälig förkylning i familjen, eller åtminstone merparten av oss.
Idag fick min partner pipa in på Apoteket och bunkra upp med det nödvändiga för att lindra feber, värk och hosta.
Till min glädje passade hon på att preppa några saker som var på extrapris.
Ärligt talat tog det inte lång tid för oss att komma in på ett och samma spår.
Jag kan förstå att det kan bli lite tradigt i ett förhållande om bara den ena parten vill preppa och den andra vill att allt ska vara som vanligt.
Säg den som vill offra sin walkin-closet för att husera tio dunkar färskvatten, ett dussin konserver Bullens och förpackningar av frystorkad mat fram till slutet av nästa decennium.

Livet har förstås inte stått helt stilla mellan hostattacker, nysningar och feberkoll.
Rabarber har införskaffats och det finns vin- och krusbärsbuskar sedan tidigare att plantera.
Ett objekt har betats av på önskelistan, nämligen ett metspö.
Jag beställde ett 6-meters utan att riktig veta varför, men tidigare har jag känt mig begränsad med ett kortare spö.
Nu är det bästa att berätta att tidigare innebär tjugo år sedan.
Så småningom kanske jag skaffar ett kortare spö som komplement.
Det borde fungera bättre vid vatten med mycket strandvegetation.

Reflektioner.
Övervintrade pelargoner kommer att ryka till förmån för vattendunkar.
Beslutet att aldrig köra under halv tank i fordonen, känns som ett bra beslut.
Redan nu är det en trygghet att veta att om det, till exempel,skulle dyka upp något som kräver en större investering så har vi så vi klarar oss en månad med minimalt med inköp.
Jag är inne på den andra av Lars Wilderängs böcker.
Även om jag har svårt för en del av innehållet så kan jag inte släppa böckerna, de påverkar mig ganska mycket.
Det som jag har svårast för är nog att folk är så förbaskat tröga.
Å andra sidan är det kanske precis så tröga en stor del av befolkningen är?

Till nästa gång; Ha det bra!