Hemkonservering

Ett alternativ om man vill lagra mat är att ägna sig åt hemkonservering.
På bilden ses nya packningar till Dredenglas och vichyvattenflaskor med patentkork.
Dresdenglas är ett mellanting mellan flaska och glasburk med lock.
Patentkork hette hävelpropp innan den blev patenterad.
Längst till höger de byglar som används till att hålla glaslocken på plats.
Idag finns nya packningar till glasburkar och flaskor att köpa hos Kuntzes.

Om man har lite tur kan man fortfarande hitta glasburkar i originalkartong, då ingår gummipackningar.
Glasflaskor med hävelpropp finns i modernare varianter liksom glasburkar som idag säljs på IKEA.
Ett tips är att dammsuga loppisar på gamla glasburkar och flaskor, de brukar inte kosta många kronor.

Det vi ser på bilderna är resultatet av två dagars letande.
På loppis kan man hitta små böcker och häften med instruktioner i hemkonservering.
På sidan Alternativ kan man läsa om det mesta som rör hemkonservering och andra sätt att bevara mat. 

Jag hittade också lite udda glas och större burkar som fick följa med hem.
De stora saknar lock, men är snygga att ha i köket.
Alltid går de att fylla med något....

Junk

Om man börjat ifrågasätta sin tillvaro i det här samhället kan det vara en god idé att se sig omkring i sin egen lilla värld och hur man har inrättat den.
Kan det vara så att man har alldeles för mycket av livets "goda"?
Är det dags för en utrensning?
Vem vill egentligen ha en massa onödiga saker som fjättrar en med sin blotta närvaro?
Nej, bort med skiten.
För egen del har jag samlat ihop en hel del skrot som jag tänker avyttra till den lokala skrothandlaren.
Jag kör inte till den kommunala återvinningen och skänker mitt överskott till kommunchefers fallskärmar.
Nej, jag åker till någon som ger mig reda pengar för mitt skrot.
Pengar som kan återinvesteras i min verksamhet.
Ett metallåtervinningsföretag köper blandskrot, bilbatterier, koppar, aluminium, bly och mässing för att inte tala om elkabel, så kallat kabelskrot.
På bilden ser vi blandskrot, jag har ungefär 500 kilo vilket ger några kronor att omvandla till något vettigt.
Sedan är det bara att gå vidare i tillvaron och se över om det finns andra belastningar man kan göra sig av med.

Varde ljus

Det ser oansenligt ut och knappast som något värt att spara på, men skenet bedrar.
I lådorna finns 43 liter stearin från Liljeholmens fabrik i Stockholm.
Liljeholmens flyttade till Oskarshamn 1970 och den här stashen togs om hand vid flytten.
Idag är den i min ägo.
Stearin är en återvunnen råvara (animaliskt fett) till skillnad mot paraffin som tillverkas av mineralolja
eller fossil olja.
Om jag stöper 50 grams ljus räcker lagret till 860 ljus.
Ett annat räkneexempel ger vid handen att jag idag skulle få betala mellan 3800-4700 kronor om jag köpte motsvarande ljusmassa i butik.
Det här borde räcka ett bra tag.

Nu, när vi börjat preppa lite mer på allvar dyker det hela tiden upp nya saker i ämnet.
I gårdagens husorgan (blaska) kunde vi läsa en halvsida om hur dåligt förberedda gemene man är på en kris.
Som exempel tar man bland annat upp isstormen i staten Quebec 1998.
Ett mer lokalt exempel handlar om att skribenten var utan elström under tre timmar för någon månad sedan.
Det fick hen att fundera.
Jag citerar: "Sanningen är den, att vi kan stå där med våra tvättade halsar, skägg i brevlådan och rumpor bara rätt så snabbt".

Ute i världen och i Sverige rullas sen ena härvan efter den andra upp.
Medborgarnas förtroende för samhället sjunker stadigt.
Det ska bli intressant att se vad som händer inför nästa val.